Sammanfattning av det kritiska läget i Hong Kong – från opiumkrig till upplopp

Skrivet av  
17 november, 2019 01:19

Skrivet av Baback Korpy & Per Stolt
https://dagensbors.se
Sön 2019-11-17 01:19

I Hong Kong fortsätter kampen mellan PRO-demokratiska demonstranter och den kinesiska regeringen. Enligt många bedömare riskerar ytterligare eskaleringar i Hong Kong att hota handelsavtalet mellan USA och Kina. Vad har hänt, och hur ser bakgrunden ut till alla dessa demonstrationer?

Startskottet för demonstrationer och upplopp i Hong Kong

Carrie Lam (Cheng Yuet-ngor) 62 år född i Wan Chai i Hongkong föreslår att ”misstänkta invånare” i Hong Kong skall kunna tvångsutlämnas till fastlands-Kina.

Då Lam administration tidigare varit inblandad i flertalet kontroverser där man fängslat  PRO-demokratiska aktivister, utlöste detta en våg av demonstrationen som startade den 31 mars 2019.

Förslaget uppskattades inte av folket i Hong Kong som menade att detta skulle sätta en måltavla på aktivister och journalister, samt att Kina skulle få ännu mer inflytande över Hong Kong.

Hundratusentals människor tog sig ut på gatorna i samband med detta. Demonstranterna menade att lagförslaget skall dras tillbaka, men detta leder till att konflikter mellan polis och demonstranter blir allt mer våldsamma.

Lam drar tillbaka sitt förslag men demonstranterna lät sig inte nöjas och upploppen eskalerar. I juli stormas parlamentet av demonstranter som förstör bilder och klottrar på murarna. Senare i augusti skadades en demonstrant i ögat vilket gjorde att demonstranterna började bära röda ögonlappar för att visa solidaritet. Flygplatsen i Hong Kong barrikeras och hundratals flygningar ställs in.

Den 1 oktober, under firande av 70 år av kommunistpartiets styre upplever Hong Kong en av de mest våldsamma dagarna. En 18-åring blir skjuten och kort därefter förbjuder regeringen demonstranterna att bära ansiktsmasker. Förbudet trotsas och våldet eskaleras. Universitet stängs ner, vägar blockerar och fler personer blir skadade under november.

Aktivisterna säger att de inte kommer sluta protestera förrän deras krav är uppfyllda. De viktigaste kraven är:

• Avgång av Hong Kongs ledare Carrie Lam.
• Lagförslaget kring utlämningar ska bli formellt återkallat.
• Protesterna ska inte benämnas av myndigheterna som ”upplopp”.
• Alla demonstranter som gripits under protesterna ska släppas fria.
• Skapa en oberoende kommitté som ska utreda polisens användande av våld under protesterna.
• Upplösande av det nuvarande parlamentet och införande av allmän rösträtt

Hong Kongs historia – så blev en kinesisk ö en brittisk koloni i 156 år

Mellan åren 1841-1997 var Hong Kong en brittisk koloni men är sedan 1997 en del av Kina.
Bakgrunden till att det Storbritannien kontrollerade Hong Kong under dessa 156 år har att göra med de opiumkrig som pågick mellan länderna 1830-talet.

Kina hade mängder med varor (silke, te, porrslin) som Européerna ville ha – medan Européerna inte hade mycket förutom guld och silver att erbjuda tillbaka.

För att  förbättra handelsläget började Storbritannien att odla opium i Indien, som kontrollerades av det Brittiska Ostindiska kompaniet. Optimumen smugglades illegalt in i Kina och detta ledde till det kanske största storskaliga narkotikamissbruket i historien.

Kring 1840 brände den kinesiske guvernören i Guangdong, Lin Zexu 20.000 kistor opium och införde stränga regler för handeln i Kanton.

Detta var oacceptabla villkor för britterna och det krig som skulle kallas opiumkriget bröt ut.

Britterna vann kriget och kejsaren tvingades öppna fler hamnar, böta 6 miljoner dollar, och Hong Kong blev en brittisk koloni.

Under 80-talet inledde Storbritannien och Kina samtal om Hong Kongs framtid, och länderna kom överens om att Hong Kong skulle lämnas tillbaka till Kina, men dock enligt principen “ett land, två system”. Något som i praktiken innebar att Hong Kong skulle tillåtas ett eget ekonomiskt system, en egen valuta (Hong Kong Dollarn) och en hög grad av självständighet med oberoende rättssystem, högre grad av press- och yttrandefrihet.
Kina skulle dock i fortsättningen ansvara för regionens försvars- och utrikespolitik.

Bild: Studio Incendo, Flickr (free to share photo)
https://creativecommons.org/licenses/by/2.0/legalcode