N. Sandström (VD) Hilbert Group

Niclas Sandström, VD Hilbert Group

 

Det erbjuds en rad olika tillgångsklasser i dagens hetlevrade investeringsklimat – allt från komplicerade hävstångsprodukter, råvaror till något av det mest omtalande; Bitcoin. Fler alternativ än att direkt handla krypto blir tillgängliga, något som Hilbert Group har positionerat sig inom.

Vi har fått förmånen att tala med Niclas Sandström, VD och medgrundare av Hilbert Group om deras olika vertikaler samt hur man arbetar vid algoritmisk handel.

 

 

Berätta om er historia!

Niclas Sandström (VD): Diskussionen kring Hilbert började vid 2017 i samband med att krypto fick stor uppmärksamhet i media. Jag och en gammal studiekompis, Magnus Holm, blev fascinerade av teknologin, det fanns mycket volatilitet och det var enkelt att handla. Det tog ca 1 år med intensiva diskussioner innan vi startade en förvaltning som hette ”Hilbert Capital”.

Den första fonden lanserades i början av 2019, Hilbert Digital Asset Fund, och vi fick med oss min tidigare arbetsgivare, hedgefonden Finisterre Capital. Finisterres grundare var med som seed-investerare och förvärvade 25 % av bolaget vid starten.

 

 

Vad är Hilbert Groups affärsidé – berätta om era vertikaler!

Niclas Sandström (VD): Vi har ett stort investeringsfokus med fyra vertikaler där alla är relaterade till investeringar.

Vår första vertikal är förvaltningsdelen, vilket är en fondverksamhet där vi förvaltar externa investerares kapital. Intäktsmodellen består av en fixed avgift samt en prestationsbaserad avgift som är baserad på avkastningen.

Sedan bedriver vi proptrading som är handel för egen räkning. Vi har omfattande infrastruktur som vi kan använda från förvaltningssidan. I proptradingen använder vi en del av bolagets medel för att ta strategiska och långsiktiga positioner. Det handlar inte om högfrekvent handel, utan om långsiktig positionering i mestadels Bitcoin och Ethereum för att fånga en stor del av den uppsidan som vi ser de närmaste 5-10 åren.

Den tredje vertikalen är Venture Capital (VC). Det innebär att vi i huvudsak går in och tar minoritetspositioner i blockkedjerelaterade bolag i ett tidigt skede. I synnerhet handlar det om att i genomsnitt genomföra goda investeringar som på 3-7 år ger en bra avkastning.

Vår fjärde vertikal är Data & Analys. Oavsett om det handlar om att ta tradingpositioner, eller ett investment case för VC-delen, är analys av data en central del i vårt arbete.

I dagsläget är data- och analys inte ett speciellt moget område inom krypto, men något som börjar ta fart. Vårt mål är att skapa en typ av mini-Bloomberg för att tillhandahålla data och analys inom krypto. Det kan handla om olika metriker eller testa olika portföljer. Detta håller vi på att bygga upp för tillfället och i somras förvärvade vi en sajt som heter Coin360. Coin360 har fler än 4 miljoner månatliga användare och som vi håller på att addera funktionalitet till.

Intäktsmodellen för Data & Analys är reklam genom banners på hemsida, men vi ska även införa prenumerationstjänster, något vi håller på att utveckla.

 

 

Berätta om era befintliga fonder och de ni planerar att lansera inom kort – vad karaktäriserar respektive fond?

I dagsläget har vi två fonder:

• Hilbert Digital Asset Fund (HDAF)
• Hilbert Syrius Bit+ Fund (HSBF)

HDAF är en algoritmisk handlad fond, vilket innebär att oftast kommer det mesta av kapitalet att allokeras till andra digitala tillgångar än enbart Bitcoin. Fondens mål är att leverera absolut avkastning och består av en diversifierad uppsättning av tillgångar – närmare bestämt 30+. För att skydda portföljen kommer vi att vid behov handla optioner, eller ligga likvid.

HSBF är en systematiskt handlad fond som primärt kommer handla inom de djupaste marknaderna – i synnerhet Ethereum och Bitcoin. Målet är att slå leverera högre avkastning än Bitcoin på riskjusterad basis. Strategin är att endast ta långa positioner (long-only) och vara trendföljande samt justera risken efter styrkan i köpsignaler. En del av systemets riskfunktion är att vid  allokera om till Stablecoins när trendsignalen är negativ.

 

 

Vem är Niclas? Berätta om dig själv och din bakgrund!

Niclas Sandström (VD): I grunden har jag en naturvetenskaplig bakgrund från Chalmers där jag doktorerade i teoretisk  fysik. Det var även där jag lärde känna den andra medgrundaren, Magnus Holm. Jag har alltid varit intresserad av matematik och fysik, men blev under mina sista år som doktorand väldigt intresserad av finansmarknaden. När jag tog min doktorsexamen var jag säker på att jag inte ville stanna inom akademien utan ville arbeta inom bank eller på en hedge fond.

Jag sökte endast jobb utomlands och hamnade på ABN Amro, en nederländsk investmentbank med säte i Amsterdam. På ABN arbetade jag med kreditmodellering för deras låneportfölj. Efter 1,5 år på ABN sökte jag mig vidare till London och Credit Suisse och arbetade med kreditderivat och modellvalideringar – dvs vi testade och letade fel i modellerna som handlargolvet tradade med. På den tiden handlade det mycket om kreditprodukter med hävstång, te.x collateralized debt obligation och olika typer av lån med någon derivatkomponent i sig. Detta var kring 2005 och det var intressant att se uppbyggandet av kredit och hur mycket hävstångsprodukter som fanns i systemet innan Lehman-kraschen.

Efter ABN omkring år 2007 började jag arbeta på rating Agencyn DBRS som värderar kreditderivat – mer eller mindre en fortsättning på det jag gjorde på Credit Suisse, men denna gång på ratingsidan. Detta kollapsade relativt snabbt när ett antal hedgefonder började fallera i ett tidigt skede, vilket var några av de första signalerna på att det var något galet med systemet. Med anledning av detta upphörde helt efterfrågan på tjänster för strukturerad kredit från rating-agencys, i så stor utsträckning att de lade ned europaverksamheten.

Därefter började jag jobba på Barclays Capital som risk manager på handlargolvet inom emerging markets, dvs mer med FX-produkter, räntor, krediter – fast enklare produkter jämfört med tidigare. Detta var under hela perioden när Lehman kollapsade – det var väldigt stormigt med många banker som såldes av kraftigt och avskedade personal. Barclays klarade sig dock bra och det var en spännande arbetsplats att jobba på genom krisen.

Efter mina 3 år på Barclays tog jag ett sabbatsår där jag var ute och reste. Mina sista 7 år innan jag var med och grundade Hilbert tillbringade jag på hedgefonden Finisterre Capital som kvantanalytiker och senior risk manager, även där inom emerging markets – denna gång på buy-side.

 

 

Vilka är de främsta erfarenheter du tagit med dig från att ha arbetat inom både buy- och sell-side samt med komplicerade och mer traditionella instrument?

Niclas Sandström (VD): Dels kan man använda liknande teknik inom krypto, men jag har framför allt lärt mig att se helhetsbilden inom specifikt risk-management delen av kryptotrading. Även om krypto har blivit starkare så är det fortfarande ett skakigt system. Inom traditionella tillgångar kan man ta en del saker för givet att de fungerar, te.x att signalen når fram, vilket man definitivt inte kan ta för givet inom krypto.

Det innebär att man måste vara extra försiktigt med hävstångsprodukter, eftersom den börs man handlar på kan falla när som helst, och man har inte möjligheten att ombalansera. I traditionella tillgångar kan mycket bygga på att reducera hävstången eller balansera om portföljen när marknaden går emot en.

Däremot är de matematiska modeller för hur man analyserar portföljer och hur man handlar när man ska implementera en algoritmisk handel väldigt likartat. Även vanan att förvalta externt kapital, det handlar mycket om att genomföra saker på rätt sätt och inte försätta sig i opassande situationer, vilket man lärt sig genom åren.

 

 

Hur fungerar blockchain-teknologin i stora drag?

Niclas Sandström (VD): Vi anser att det är två saker som är totalt revolutionerande inom området. Det ena är blockkedjekonstruktionen som Satoshi Nakamoto tog fram, det andra är smarta kontrakt som Nick Szabo introducerade.

Blockkedjor är en speciell typ av databas där man kan bokföra transaktioner i en viss tidsordning och ofta när man talar om blockkedjor säger man att den är decentraliserad (även om det inte alltid behöver vara så). Det innebär att den är utspridd över ett nätverk. På så sätt kan man garantera att ingen ”dubbel spenderar”, vilket varit ett stort problem innan Satoshi Nakamoto introducerade teknologin. Därmed kan man garantera att ingen spenderar samma dollar två gånger, genom att te.x snabbt göra två transaktioner med två olika parter.

Genom den decentraliserade liggaren (databasen) behövs således ingen tredjepart, te.x banken eller mäklaren. Därmed kan två personer kan handla med varandra och vara säkra på att ingen gör en dubbel spendering eller manipulerar databasen för sin egen vinning, utan att betala avgifter till en tredjepart för mäkleriet.

Anledningen till att detta fungerar är för att den består av en kedja av block, varav varje block innehåller ett antal transaktioner den senaste tiden (i Bitcoins fall de senaste 10 minuterna). Blocket valideras av nätverket där vem som helst kan delta. Det handlar om att validera och bevisa att transaktionerna i X-block är konsistent med de tidigare transaktionerna. Det innebär att alla tidigare transaktioner som gjorts och innehållet i alla plånböcker måste vara konsistent med de senaste transaktionerna, eftersom allt adderas upp i slutändan. Detta kräver beräkningsarbete där belöningen är Bitcoin. Att validera varje block är en tävling mellan aktörerna på nätverket, där vinnaren i dagsläget får 6,25 Bitcoin som belöning.

Detta har visat sig vara oerhört säkert och aldrig någonsin har Bitcoin-nätverket blivit hackat. Man talar om 51 % attacker, men i praktiken skulle dessa kosta tiotals miljarder dollar att genomföra, utan att det med säkerhet blir lyckat (för Bitcoin).

Genom att kombinera avsaknaden av mellanhänder med möjligheten till automatisering av transaktioner skapas smarta kontrakt. Ett smart kontrakt är en självkörande kod som innehåller detaljer om just det specifika avtalet och transaktionen genomförs när villkoren är uppfyllda.

Sammanfattningsvis kan man säga att det är en specifik typ av databas som är tidsordnad, där varje block som är en ny uppsättning av transaktioner som beror på föregående block. Fördelen med detta är att tredjeparter inte längre är nödvändiga.

 

 

Vad är Altcoin?

Niclas Sandström (VD): Altcoin är ett samlingsnamn för alla kryptovalutor förutom Bitcoin (alternative coin). Karaktäristiska drag för altcoins är att de använder sig smart kontrakt-teknologin, vilket Bitcoin inte gör.

 

 

Berätta om era algostrategier – hur skapar man dessa och vilka parametrar tar man hänsyn till?

Niclas Sandström (VD): Det är olika parametrar beroende på vilken nivå man tittar på. När man tittar på vad som kan bli en lönsam strategi handlar det mycket om laborerande och modellerande. Ett vanligt exempel är när man sitter och tittar på olika kryptomarknader dag ut och dag in och man kan se att vid stora dislokeringar (marknaden säljer av kraftigt), har marknaden en tendens att överreagera. När man har observerat detta kan man testa hypotesen genom att backtesta – te.x om marknaden dyker X %, så positionerar man sig och säljer av den när den har återhämtat sig Y %. På så sätt kan man titta historiskt på hur det har gått. Antingen ser det bra ut, men om det ser dåligt ut behöver det nödvändigtvis inte vara fel. Det kan handla om att man valt fel nivåer att positionera sig på, då får man laborera om till man hittar rätt nivåer som i genomsnitt ger ett positivt värde.

Det handlar ofta om indikatorer som bygger på ineffektiviteten i marknaden, vilket det finns mycket utav inom krypto. På många traditionella marknader har dessa indikatorer slutat att fungera, men en del är fortfarande applicerbara på krypto.

När man till slut har hittat ett mönster gäller det att bestämma hur man ska handla med det – vilken frekvens och hur man implementerar det, vilket är mycket viktigt. Vid handel med riktigt kapital måste man även ta hänsyn till likviditeten i marknaden, något som kan försvinna vid backtestingen.

Kryptomarknaderna är djupa där de största marknaderna har mer än 1 miljard dollar i marknadskapitalisering, vilket ger bra likviditet, men fortfarande något som märks av, särskilt vid arbitragestrategier.

Arbitragestrategier handlar om att lokalisera prisskillnaderna i tillgångsslagen mellan olika marknader, då köper man på den billiga och säljer på den dyra. Svårigheten vid dessa strategier är att ha bra logistik för att skifta mellan olika handelsplatser och göra det i tid innan prisskillnaden försvinner.

Vidare tittar man på riskprofilen. Olika investerare har olika riskprofiler, men vissa strategier är mer tilltalande än andra och många föredrar mer balanserad risk utan stora drawdowns, dvs skillnaden på det högsta värdet i en investering till det lägsta värdet under en viss tid. Många tittar även på kapaciteten, dvs hur mycket kapital kan denna strategi hantera?

Det finns många olika parametrar att se på, men risk och förväntad avkastning är viktiga parametrar man kvantifierar.

 

 

Upplever du att teorier som te.x ”Elliott Wave Theory” och Fibonacci-nivåer är applicerbara inom krypto?

Niclas Sandström (VD): Vi är väldigt skeptiska till dessa typer av teorier, men vi kan inte avskriva teknisk analys helt. När man talar om psykologin i marknaden såsom stöd och motståndsnivåer handlar det om hur människor är positionerade. När investerare säljer av Bitcoin kan man te.x se att Bitcoinpriset studsar ett antal gånger på en viss nivå, något jag tror är korrelerat till hur investerare är positionerade och därför tror jag att det har en viss relevans.

Men i det stora hela arbetar vi inte med teknisk analys, även om många framgångsrika hedgefonder gör det.

 

 

Har ni några planer på att investera i renodlade blockchainbolag utan specifikt kryptovalutor som kärnverksamhet? 

Niclas Sandström (VD): Vi har ett stort deal-flow och har kollat på blockchainbolag utan krypto som kärnverksamhet och det kan vara så att vi investerar i sådant i framtiden. Vi har ännu inte gjort det, men jag tror att det är en tidsfråga innan det sker.

 

 

I december ägde det rum en utfrågning i den amerikanska kongressen med kryptochefer och andra nyckelpersoner gällande marknadens framtid – hur ser ni på den föreslagna lagstiftningen?

Niclas Sandström (VD): En arbetsgrupp inom U.S Treaussury har föreslagit lagstiftning för Stablecoins, vilket är det område som ligger närmast för oss. Enligt mig är det naturligt att de börjar reglera dem områden som har med dollarn och andra fiatvalutor att göra. Tanken är att om man ska pegga något mot dollarn ska man ha en viss summa av dollar som motsvarar syntetiska dollar som man givit ut på kryptosidan. Eftersom det är en deposition, ska den alltså behandlas med samma regelverk som depositioner för banker, och då måste man bland annat försäkra den.

Vi ser det inte som något allvarligt och det finns mycket experimenterande med algoritmande Stablecoins vilket vore trevligt om det fick fortsätta och se var det leder eftersom det kan leda till mycket gott som man inte tänkt på innan.

Vi tror att det vore ett misstag att i allmänhet implementera äldre regelverk för befintlig reglering. Det är inte ändamålsenligt och viv hoppas därmed att det blir en kryptospecifik lagstiftning, men vi är relativt optimistiska. Det är positivt att USA leder denna debatt och att politiker med tiden inser att det är ett stort tillväxtområde, eftersom USA har en edge där.

Ovan: Utfrågningen i kongressen 2021-12-08

 

 

Vad kommer ni att fokusera på under 2022?

Niclas Sandström (VD): Vi kommer främst att fokusera på två områden. Det ena är att bygga upp fondverksamheten, dvs mer kapital under förvaltning, där vi kommer lansera nya fonder.

Det andra är att utveckla data- och analysvertikalen. Vi utvärderar även intressanta förvärv inom data- och analys.

 

 

Avslutningsvis, vilken är din favorit kryptovaluta och varför?

Niclas Sandström (VD): Bland det stora utbudet som finns idag måste jag ändå säga Ethereum. Trots allt är det fortfarande den kryptovalutan som de flesta andra kryptovalutor verkar på och har därför varit ett enormt byggnadsblock för hela revolutionen.

Jag tror även att det är mycket spännande på gång gällande Ethereum och det ska bli intressant om de byter till proof-of-stake och hur väl det kommer fungera.

 

Proof of Stake
Proof of Stake (PoS) är en konsensusmekanism för krypto för att bearbeta transaktioner och skapa nya block i blockkedjan. PoS skapades som ett alternativ till Proof-of-work, som är den ursprunliga konsensusmekanismen för validering. Med PoS minskar mängden beräkningsarbete där myntägarna använder sina mynt som säkerhet för att kunna validera block eftersom validatorerna blir slumpmässigt utvalda, till skillnad mot PoW där aktören med mest datorkraft går ut som vinnare.

 

 

 

Dagens Börs tackar Niclas Sandström, VD på Hilbert Group, för en mycket intressant intervju och vi önskar dem lycka till i framtiden! 

Ovan: Hilbert Group
Källa: Infront