Johan Henrikson (VD) FrejaeID

Johan Henrikson, VD FrejaeID Group

 

De som glömt ID-kortet hemma när stunden kräver det vet hur frustrerande det är. I takt med att i princip alla samhällsfunktioner digitaliseras är det en självklarhet att även identitetshantering gör det – inte bara för bekvämligheten, utan även för säkerheten.

I dagens intervju kommer Johan Henrikson, VD på FrejaeID Group, berätta om deras plattform och vad som krävs för att en tjänst ska acceptera e-identifiering!

 

 

Hur såg arbetet ut när FrejaeID grundades – berätta om er historia! 

Johan Henrikson (VD): När vi grundade firman så var det under namnet Verisec AB som redan då var fokuserat på digitala identiteter. Den bärande idén var att i takt med digitaliseringen skulle identiteten bli viktigare och att kontrollen av vår personliga information skulle hamna i fokus. Genom åren skedde flera teknikskiften där mobilen och ID as a service (cloud) kom att stå i fokus för e-legitimationer i flera länder. Vi är en del av den utvecklingen.

Vi konstaterade relativt tidigt att det skapades monopol i flera nordiska länder trots att myndigheterna kanske haft andra intentioner. Monopolen i dessa fall handlade ofta om banker som begränsade användandet till sina kunder vilket kändes helt fel – skall det verkligen krävas ett bankkonto för att få tillgång till vård i Sverige?

En annan brist som monopol ofta lider av är oförmågan till innovation. När man löst ID frågan för sina bankkunder, så fanns det ingen styrfart framåt. Här tycker vi helt annorlunda. Vi har bara skrapat på ytan av vad en e-legitimation kan vara. Jämför med T-Forden – skulle det vara den fulländade bilen? Givetvis inte.

Sedan augusti 2017 har vi drivit utvecklingen framåt både vad gäller användningsområden men också för att skapa en bred e-legitimation för alla. Valet att byta namn till Freja eID handlade mycket om tydlighet och vart vi är på väg som bolag.

 

 

Berätta om dig själv och din historia!

Johan Henrikson (VD): Uppväxt i en diplomatfamilj där vi flyttade mellan olika länder under skoltiden för att sedermera landa på internatet i Sigtuna och därefter Handelshögskolan i Stockholm. Fick min första smak av cybersäkerhet i flottan, men landade på ett antal amerikanska mjukvarubolag inom texthantering och beslutsstödsystem innan det blev dags för säkerhetslösningar på allvar.

Flyttade tillbaka till Sigtuna efter ett antal år i Stockholm och bor på en hästgård. Är också engagerad i lokalpolitiken, framför allt vad gäller utbildningsfrågor.

 

 

Berätta om Freja!

Johan Henrikson (VD): Vill man förenkla saker så handlar Freja om två saker – att ge användaren kontroll/trygghet samtidigt som man inte skall behöva kompromissa med användarupplevelsen.

I takt med digitaliseringen är identiteten grunden för nästan alla tjänster (jmf. Bank, hälsa, myndighetskontakter, spel & underhållning m.fl.). Samtidigt har lösenordet spelat ut sin roll – inte minst för att det blir ohanterligt att hålla reda på. ID som tjänst är en självklarhet som vi kommer att se i flera länder över tiden.

Samtidigt vill vi som användare få smidigare och enklare användarupplevelser. De gamla e-legitimationerna tog inte hänsyn till detta. Men det gör vi på Freja. Genom att lagra mer information om våra användare kan vi också dela informationen med användarens tillstånd. I praktiken innebär detta mindre jobbiga formulär att fylla i. Exemplet jag drog hos Naventus handlade om parkeringsappar som är ett bra exempel där jag skulle genom ett-click kunna bli kund.

 

 

Hur många tjänster accepterar FrejaeID och vilka är de mest använda?  

Johan Henrikson (VD): I dagsläget är det över 350 tjänster där myndigheter som 1177 och Pensionsmyndigheten är välanvända samt spelbolagen ur ett privat användningsperspektiv. Sedan har vi tjänstelegitimationer där anställda kan använda Freja 8–10 ggr på en arbetsdag, eller som fysisk identifiering i butik som seglat upp som ett stort användningsområde bland unga vuxna.

 

 

Plattformen Freja är mer än e-legitimation – berätta mer om de övriga tjänsterna

Johan Henrikson (VD): Ja verkligen. E-legitimation kan egentligen sägas vara en av ”funktionerna” i den digitala plånboken som är Freja. Givet att vi lagrar säkerställd data om våra användare är detta en given funktion, som är kvalitetssäkrad av svenska myndigheter samt i förhållande till det europeiska ramverket eIDAS.

Våra andra tjänster är:

Fysisk identifiering: Använda sin e-legitimation i fysiska sammanhang såsom ålderskontroll i butik, paketutlämning (postnord) eller hos Apotek för att hämta receptbelagda preparat.

Tjänstelegitimation (organisationsid): Kan vara kopplat till en anställning men också till fritidsaktiviteter/medlemskap/klubbar etc. Freja kan användas både i digitala tjänster men även för att låsa upp dörrar/passage m.m.

Bevislagring: Enklaste och mest aktuella exemplet som är Covidbeviset (vaccinationsintyg) som kan hämtas ner från covidbevis.se. Kombinationen av ID och bevis är oöverträffad i sig själv. Därtill kan vi också skicka med data i samband med en transaktion. Det kan inte åstadkommas med rena digitala arkiv. Här kan man lägga till alla möjliga bevis såsom förarbevis, jaktkort el. dyl.

Ovan: Vaccinationsintyg för Covid-19 i Freja-appen

 

Id-kapnings koll: En av våra tidigaste användartjänster som hjälper våra användare upptäcka om någon försöker kapa deras identitet. Detta är en gratistjänst för alla användare som skaffar vår plusnivå.

Engage: Detta är vår senaste tjänst som fullt ut lanseras i början på nästa år. I grunden handlar det om att kommunicera med våra användare och informera om värdefulla tjänster som skulle passa dom utifrån inloggningsbeteende/geografi/demografiska faktorer. Detta kan vara i form av public service för användarna eller som sponsrat innehåll från våra tjänster.

 

 

Under hösten godkändes Sveriges föranmälan av e-legitimationer av EU (eIDAS) – vad innebär detta?

Johan Henrikson (VD): Det innebär att en process som vi påbörjade med en hemställan till regeringen 2018 nu har burit frukt. I grunden handlar det om en EU standard för e-legitimationer som alla länder måste följa. Processen är dock ganska invecklad och innebär bland annat att under våren blev Freja granskad av inte mindre än 20 länder som anmält sitt intresse från EU kommissionen. Nu är den formella granskningen klar vilket gav oss ett rent protokoll, och nu återstår en formell begäran från svenska regeringen.

Min förhoppning är att trots alla turer i Riksdagen att detta skall bli klart inom kort, och då har alla andra EU länder 12 månader innan dom måste acceptera Freja för inloggning till offentliga tjänster.

På kort sikt tror jag inte att det blir några stora intäkter från detta godkännande men godkännandet fungerar även som skyltfönster för Freja i Europa och vi märker redan intresse från stora internationella spelare som är imponerade över det vi åstadkommit på Freja.

 

 

Vad krävs för att en tjänst ska hamna hos er? (Te.x körkort, Systembolaget etc) 

Johan Henrikson (VD): Enkelt uttryckt krävs det att en tjänst vill koppla sig till Freja, tecknar ett avtal antingen direkt med oss eller via en partner samt gör den tekniska integrationen (eller överlämnar detta till en partner). Som snabbast har detta skett på några veckor, men vanligare är att det tar cirka ett kvartal från första kontakt till avtal och en första integration.

Vi har valt att prioritera vår försäljning på breda tjänster där vi ser att många användare kommer tycka tjänsterna är relevanta. Detta gäller i alla branscher. Transportstyrelsen är idag redan kund, men körkortet är fortfarande på diskussionsstadiet. Givetvis vore Systembolaget också en värdefull tjänst.

 

 

Hur tjänar ni pengar?

Johan Henrikson (VD): I huvudsak tjänar vi pengar på:

• Prenumeration/abonnemangsintäkter: Detta är främst för organisationsID, men vi styr mer och mer mot denna modell. Avtalen stäcker sig flera år i framtiden, och garanterar en viss månadsintäkt. Större delen av våra intäkter för Freja består av denna typ av avtal, vilket gör att det man ser i rapporterna är bara den aktuella intäkten för perioden, och inte den totala summan av icke intäktförda måndsintäkterna.
• Tick/Transaktionsintäker: Dessa kan variera mycket mellan de billigaste (identitetskontroll eller signering som ligger runt 15 öre) till urprungsidentifiering (KYC inom finansvärlden) och sponsrat innehåll som vi bedömer kan ligga i intervallet 5–500 kronor för en enda transaktion.

 

 

I grova drag tjänar ni 10 kr per användare i dagsläget och nämnt att ni kan tjäna x10 per användare än ni gör i dagsläget – berätta mer om detta!

Johan Henrikson (VD): Ja, det är nog ganska försiktigt räknat givet att en användare som bara loggar in två ggr per dag (@ 15 öre) skulle ge 110 kr per år. Då tar man inte hänsyn till de fasta organisationsID intäkterna eller för den delen uppsidan med sponsrat innehåll. Jag tror bara vi sett början av hur en identitet kan generera intäkter över tiden. Vi skall också komma ihåg att en användare i princip kan vara kund från 8 år till 100+ och oavbrutet skapa ett intäktsflöde över tiden.

Se man på intäktsmöjligheten i förhållande till kostnaden för användaranskaffningen så blir det en väldigt attraktiv modell.

 

 

Vad kommer ni främst att fokusera på 2022?  

Johan Henrikson (VD): Mycket kommer att handla om intäkter och därmed också att lära känna våra användare och kommunicera mer aktivt. Vi har låst upp utmaningen med att locka till tjänster och användare, nu handlar det om att låta partnerna i plattformen umgås och skapa intäkter. Ju mer appen används så kommer det skapa en vana och förstärka andra tjänster som vi erbjuder.

Givetvis kommer vi parallellt att arbeta vidare med internationella partnerskap som kan underlätta och snabba på en framtida internationell expansion. Flera dialoger som vi har idag kommer vi ha glädje av även i framtiden.

 

 

Dagens Börs tackar Johan Henrikson, VD på FrejaeID Group för en mycket intressant intervju och vi önskar dem lycka till!

FrejaeID Group
Källa: Infront