G.Larsson – Swedish Stirling

Gunnar Larsson, VD Swedish Stirling

En av dagens miljöbovar är utsläppen från industrin. Tidigare har de farliga gaserna gått till spillo – men under det förra årtiondet kom en aktör in och löste detta problem. Bolaget heter Swedish Stirling och omvandlar dessa farliga gaser till elektricitet.

I dagens intervju har vi fått förmånen att tala med VD och grundare Gunnar Larsson om hur denna process fungerar och vad som kommer ligga i fokus under året vi har framför oss!

Berätta om er historia – varför grundades Swedish Stirling?

Gunnar Larsson (VD): Swedish Stirling AB är ett svenskt miljöteknikföretag som jag grundade 2008 efter min tid som VD för Kockums. Kockums hade använt Stirlingmotorn i svenska ubåtar sedan 1988 och jag ville vidareutveckla teknologins enastående förmåga att omvandla värmeenergi till elektricitet och utnyttja detta för civila tillämpningar med fokus på klimatvänlig elproduktion. 

Ni återvinner energi ur industriella restgaser. Hur fungerar detta? 

Gunnar Larsson (VD): Förbränning (fackling) av industriella restgaser förekommer i mycket stor omfattning inom flera olika industrier och samhällsverksamheter. Dessa gaser är extremt miljöfarliga och bränns idag oftast bara upp utan att energiinnehållet tas tillvara. Att ingen återvinning av energin görs beror på att det tidigare inte funnits någon teknologi som har kunnat hantera dessa gaser, som oftast har väldigt ojämn kvalité, eller för att kostnaden för att återvinna energin helt enkelt blivit för hög. PWR BLOK 400-F som utvecklat och introducerade 2017 löser denna problematik. 

Förenklat så leder man in restgasen i PWR BLOK och förbränner den framför de 14 Stirlingmotorer som sitter i enheten. Därmed kan energin i gasen återvinnas och omvandlas till elektricitet av stirlingmotorerna. Eftersom förbränningen sker utanför själva motorerna så påverkas dessa inte av kvalitén på gasen. 

Energiåtervinningen gör att kunderna sparar upp till 15 procent av sitt behov av köpt elektricitet. Det innebär också att de kraftigt kan minska sitt klimatavtryck. Varje PWR BLOK minskar utsläppen av koldioxid med upp till 3 500 ton/år. 

Teknologin är idag den klimatinvestering som ger mest koldioxidminskning per investerad krona enligt certifieringsföretaget Lloyd’s Register.

Pilot TC Smelter

Vilken värmekälla är vanligast och mest effektivt?

Gunnar Larsson (VD): Petroliumindustrin är den industri som bränner upp mest restgaser idag. Enligt Opec så facklar denna industri årligen bort restgaser globalt med ett energivärde motsvarande hela Afrikas elbehov. Även metallindustrin facklar bort mycket stora mängder restgas årligen, men brännbara restgaser förekommer även inom många andra verksamheter som reningsverk, jordbruk, metallåtervinning, m.fl. Fackling av restgaser står för en betydande andel av de globala CO2-utsläppen idag. 

Ur ett teknisk perspektiv så spelar typen av bränsle ingen större roll för en stirlingmotor. Det är ju en värmemotor där grundprincipen går ut på att omvandla en temperaturskillnad till en mekanisk rörelse som sedan driver en generator som producerar elektricitet. Att vi valt restgaser som bränsle beror på att de finns i stora mängder, inte kan återvinnas tekniskt eller ekonomiskt hållbart med andra teknologier, samt att det i princip är ett bränsle som är ”gratis” för kunden. 

I framtiden kan PWR BLOK-teknologin komma att användas för att producera miljövänlig elektricitet med andra bränslen också. Det kan till exempel handla om vätgas, rötgaser, biogaser, etanol mm. Allt som genererar värme är potentiellt möjligt att effektiv omvandla till elektricitet med stirlingmotorn.

Berätta mer om PWR BLOK generation 3 – hur skiljer den sig mot tidigare generationer?

Gunnar Larsson (VD): Generation 3 är den version av PWR BLOK som vi kommer att inleda volymproduktion med. Prestandamässigt skiljer sig inte denna version av PWR BLOK speciellt mycket från den förra (generation 2) som vi levererade och installerade på TC Smelter i Sydafrika förra året. Fokus i utvecklingsarbetet med generation 3 har i huvudsak varit olika åtgärder för att minska tillverkningskostnaderna. Generation 3 kommer till exempel vara betydligt mindre till storleken än tidigare versioner – 40 fot mot tidigare 45 fot – och innehåller flera andra förändringar som både förenklar serieproduktion, framtida underhåll och minskar tillverkningskostnaderna. 

Vi är i stort klara med det arbetet och inleder under de närmaste månaderna tillverkningen av de första enheterna.

PWR BLOK

Berätta mer om er marknad – vad omfattar den och var är den geografiskt starkast?

Gunnar Larsson (VD): Vi har initialt fokuserat på metallindustrin och då specifikt produktionen av ferrokrom som används vid tillverkning av rostfritt stål. Att vi valt detta område inledningsvis beror på att PWR BLOK ger en så uppenbar kundnytta för metallproducenter. 

Den enskilt största kostnaden för en ferrokromproducent är elkostnaden. Den utgör mer än en tredjedel av producentens totalkostnad. Över 50 procent av all elektricitet som används i produktionsprocessen försvinner sedan som restgas (kemisk energi). Tack vare att PWR BLOK kan återvinna upp till 15 procent av denna kemiska energi och omvandla den till elektricitet så minskar kundens behov av köpt el. Restgas – som tidigare bara varit avfall för ferrokromproducenten – blir därmed en tillgång i form av ”gratis” bränsle för elproduktion med PWR BLOK. Som med all återvinning så har detta dessutom en mycket stor positiv miljönytta.

Den första marknad vi har fokuserat på är Sydafrika som är det land, tillsammans med Kina, som är störst på ferrokromproduktion. Andra större ferrokromproducenter finns framförallt i Kazakstan, Indien, Mellanöstern och Europa. Tittar man sedan lite bredare på andra typer av järnlegeringar (ferro-alloys), som också direkt skulle kunna använda PWR BLOK, så finns det producenter av detta i princip alla världsdelar. 

Vilka är era kunder?

Gunnar Larsson (VD): Vi har skrivit avtal om en pilot med Samancor Chrome, respektive avtal om en installation av 25 PWR BLOK med Glencore. Samancor och Glencore är de två dominerande ferrokromproducenterna i Sydafrika med totalt drygt 90 procent av produktionen i landet. 

I somras skrev vi avsiktsförklaringar om nya order på totalt 241 PWR BLOK i Sydafrika med Samancor, Richards Bay Alloys och Glencore, och just nu avtalsförhandlar vi med samtliga tre.

Under Q4 tillfördes ni 67,5 mkr – hur länge beräknas kapitalet att räcka och vad ska det gå till?

Gunnar Larsson (VD): Vi är väl finansierade och har en kassa som räcker en bra bit in i 2022. Det kapital som vi tog in i den riktade emissionen i december 2020 kommer att användas för att fortsatta kommersialiseringen av PWR BLOK. Det handlar primärt om olika aktiviteter för att öka produktionen, uppbyggnad av rörelsekapital för serieproduktion, samt försäljnings-, marknadsförings- och serviceaktiviteter.

Vad kommer ni att fokusera på under 2021?

Gunnar Larsson (VD): Vi har tre väldigt tydliga fokusområden under 2021. 

1) Full kommersiell utrullning i Sydafrika där de avsiktsförklaringar som vi skrev under 2020 ska bli konkreta avtal. 

2) Lansering på nya marknader. Vi har ett mycket stort intresse för PWR BLOK-teknologin från den globala metallindustrin och kommer under året bestämma vilken som blir vår nästa marknad efter Sydafrika. 

3) Påbörja volymproduktion. Vi kommer inleda detta under året och därefter fokusera på att skala upp och öka produktionsvolymerna under kommande år.

Dagens Börs tackar Gunnar Larsson, VD på Swedish Stirling för en mycket intressant intervju och önskar dem lycka till i framtiden!

Swedish Stirling (Diagram: Infront)